Mer om församlingen

Kyrkhults tätort har vuxit upp kring kyrkan och Tulseboda brunn. I mitten av 1800-talet bestod byn Kyrkhult endast av två gårdar och två eller tre torpstugor. Genom byn slingrade sig då sockenvägen från Jämshög i söder mot Farabol och smålandsgränsen i norr. 
  

Hur gammalt namnet Kyrkhult är har inte kunnat klarläggas, men det är i varje fall omnämnt 1555 enligt Göran Hallbergs bok Ortnamn i Blekinge.
  

Enligt en gammal sägen fanns på 1560-talet ett mindre knappt färdigbyggt kapell i Kyrkhult som skulle ha bränts ner av svenska friskaror. Tyvärr har inte sanningshalten i berättelsen om kapellet kunnat bekräftas.      
Nuvarande Kyrkhults församling tillhörde fram till 1865 Jämshögs till ytan vidlyftiga socken, dit även annexförsamlingen Näsum hörde. Avståndet mellan socknens nordligaste delar vid smålandsgränsen och kyrkan i Jämshög var långt.

Omkring 1850 började mer tydliga krav framföras om en delning av församlingen och uppförandet av en ny kyrka. Den 1 maj 1854 begärde 161 personer från ”uppsocknen” delning av församlingen och redan samma sommar donerade nämndemannen Sven Nilsson i Kyrkhult ett jordområde avsett för kyrka och begravningsplats. Efter en rad olika sammanträden de följande åren närmade man sig ett avgörande.

Olof Hammar

Det formella beslutet om delning fattades den 25 januari 1861. Det nya norra pastoratet skulle heta Kyrkhult. Delningen fick emellertid inte träda i kraft förrän prosten Olof Hammar slutat sin kyrkoherdetjänst i Jämshög och när den nya församlingen byggt kyrka och begravningsplats.

Den 3 augusti 1863 bestämdes platsen för den nya kyrkan och den 3 maj 1864 lades grundstenen till kyrkbygget.  Prosten Hammar dog 1864 och sedan var det fritt fram att genomföra sockendelningen.

Nordenbergs altartavla

"Se människan"

Olle Montanus takmålning

"Förklaringsberget"

Kyrkan invigdes 1865

Kyrkan uppfördes under ett stort uppoffrande arbete av i stort sett alla arbetsföra personer i den nya socknen. Ungefär 18 000 dagsverken och ca 2 000 s.k. ökdagsverken gjordes vid kyrkbygget. Kyrkan invigdes den 27 augusti 1865 och därmed var sockendelningen ett faktum.

Så fort platsen för den nya kyrkan var bestämd började nya bostadshus att

uppföras i kyrkans närhet. Det gällde tydligen att få så attraktivt läge som möjligt i förhållande till kyrkan. Redan 1865 hade det hunnit bli en liten klunga hus runt kyrkan och antalet växte ganska snabbt. Av virket som blev över efter kyrkbygget uppfördes 1866-67 en sockenstuga mitt emot kyrkan. Där kunde de kommunala och kyrkliga beslutsfattarna ha sina sammanträden.

Altartavlan

Altartavla av Bengt Nordenberg
Kyrkans kanske främsta klenod är altartavlan. Den målades på platsen sommaren 1867 av en bygdens son, konstnären Bengt Nordenberg, verksam i Düsseldorf i Tyskland men född i Komperskulla, Jämshögs församling.
År 1872 blev kyrkan invändigt målad och dekorerad med bland annat figurer längs taket, föreställande apostlar och profeter. Ansvarig för detta arbete var artisten Måns Jönsson från Gåragöl, Jämshög. Måns var god vän med August Strindberg och figurerar i hans roman Röda rummet som Olle Montanus.

Kyrkan har genomgått flera renoveringar och restaureringar. Fram till 1930 var kyrkans invändiga murar vitkalkade, men vid en genomgripande renovering detta år färgades väggarna tegelbruna. Två stora fönster i koret murades igen. Genom de mörka färgerna och de igenmurade fönstren i koret blev kyrkans interiör betydligt mörkare.

En av Olle Mantanus

målningar uppe i taklisten

"Segerlammet"

Målning av Olle Montanus i bågen

ovanför altaret

Korfönstren

1961   var   det dags för nästa stora renovering. Då blev kyrkans   väggar   återigen vitkalkade.

De två igenmurade fönstren   i koret  öppnades åter upp. I fönsterbågarna placerades   de vackra  korfönster som idag pryder kyrkan. De är komponerade   av konstnären  Carl O U Andersson, Malmö.

Motiven är den korsfäste  och den  förhärligade Kristus. Dessa fönster kompletterar altartavlans motiv Jesus inför Pilatus på ett mycket bra sätt.       
 

Fönster från Los Angeles

I kyrkan finns också tre äldre färgade fönster (se ovan), skänkta av Elise och Brita Eldh 1955. Fönstren har tidigare suttit i en luthersk kyrka i Los Angeles som revs. Två av fönstren sitter över sidoingångarna medan det tredje och största fönstret sitter i sakristian.

Kyrkans äldsta inventarium är altaruppsatsen "Korsfästelsen", ett sydtyskt arbete från 16-1700-talet, snidat i ek.

I kyrktornet hänger två kyrkklockor. Storklockan med en vikt på ca 1200 kg är från invigningsåret 1865. Lillklockan på ca 800 kg tillkom 1867. Båda klockorna är gjutna av Bergholdtz klockgjuteri i Sigtuna.         


 

Utsikt från tornet

Orglarna

Den första riktiga  kyrkorgeln stod färdig 1898 och byggdes av firma E A Setterquist &  Son i Örebro. Denna orgel har genomgått en omfattande rekonstruktion  för att återställas i ursprungsskick.

Läktarorgeln

Kyrkans pampiga kororgel invigdes 1993 och är byggd av den danska orgelbyggarfirman Bruno Christensen.

Tre kyrkoherdar på 107 år

Församlingens  förste kyrkoherde hette Per Rönbeck och var född 1824 i Väghult, strax norr om Kyrkhult. Han var kyrkoherde till sin död 1895 och efterträddes  av svärsonen Nils Stigner som hade tjänsten till sin död 1934. Näste kyrkoherde hette Helge Simonsson. Han var präst i Kyrkhult i 41 år, varav åren 1935-1972 som kyrkoherde. Detta innebär att församlingen på 107 år hade endast tre kyrkoherdar.  

Församlingshemmet

Vårt församlingshem byggdes 1921 och har genom åren  byggts till i flera etapper. Det senaste tillbygget skedde 1993 och i samband därmed  flyttades  pastorsexpeditionen från prästgården till de nya lokalerna i församlingshemmet. Idag har Kyrkhult ett modernt och mycket funktionellt församlingshem med lokaler  för olika ändamål i vår mångskiftande verksamhet.

Tulseboda brunn

År 1877 bildades Tulseboda Brunns- och Badhus AB och Kyrkhult    blev  därmed en kurort. Tulseboda brunn kom att betyda ett ordentligt uppsving  för Kyrkhult som tätort. Under brunnens glansperiod 1900-1915  fanns upp  till ca 600 inskrivna badgäster vid Tulseboda. Förutom  alla byggnaderna till själva brunnsanläggningen uppfördes  många privatvillor  i samhället. Många av dessa hyrdes sommartid ut till badgästerna.        
Utförligare historik och ett bildgalleri om Tulseboda brunn finns på hembygdsföreningens hemsidan